Medlemsträff, tema Gennadij Ajgi, schamanism och den tjuvasjiska bellmanismen

Medlemsträff, tema Gennadij Ajgi, schamanism och den tjuvasjiska bellmanismen

Laddar Karta...

Datum och tid
lör 12 april 2003 kl. 14.30–17.00

Plats
Gäddan 8
CItadellsvägen 7, Malmö



Föreningen Skruv ordnar medlemsträff.

Program: Mikael Nydahl berättar om Gennadij Ajgi, schamanism och den tjuvasjiska bellmanismen. Fika och samvaro, spontana samtal både på ryska och svenska. Vi har kul, helt enkelt!

Deltagaravgiften är som vanligt 10 kr för medlemmar och 30 kr för icke-medlemmar (medlemskap går att lösa i samband med medlemsträffen). Frivillig föranmälan tas gärna emot.


Resumé av Mikael Nydahls föredrag skriven av Ulf Pauli

Den ryske poeten Gennadij Ajgi, som är av tjuvasjiskt ursprung, debuterade på tjuvasjiska men övergick till att skriva på ryska därtill uppmanad av Boris Pasternak. Förutom sin verksamhet som poet är Ajgi en förmedlare mellan olika kulturer och har bl.a. översatt en del fransk lyrik till ryska samt tjuvasjsisk folkdiktning till franska och italienska.

Gennadij Ajgi är bosatt i Tjuvasjien, där han genom sin bekantskap med Bellmans diktning förmedlat denna till Tjuvasjien genom att via ryska översättningar presentera Bellman på tjuvasjiska. Ajgi har för övrigt två gånger besökt Malmö och har skrivit en dikt om Malmös kanaler.

Det tjuvasjiska språket fick sin moderna litterära form på 1200-1400-talen och var ett skriftspråk redan innan tatarerna erövrade Ryssland och Sibirien (som då inte tillhörde Ryssland). Tillsammans med ryssarna kastade tjuvasjerna ut tatarerna vid mitten av 1500-talet. Detta vapenbrödraskap ledde till ett rysk-tjuvasjiskt “äktenskap” som dock tidvis fick formen av en ganska brutal russifiering. Men även om tjuvasjerna blivit starkt russifierade och till största delen är ortodoxa finns det rester kvar av den förkristna monoteistiska tjuvasjiska religionen och de kulturella traditioner som tillhör denna religion.

Den tjuvasjiska kulturen bars upp av ett agrart samhälle. Livets skiften med bröllop, dop, fester och avskedet till de avlidna återspeglas i den tjuvasjiska folkdiktningen. Karaktäristiskt för den tjuvasjiska kulturen är den utbredda träd- och förfäderskulten.

Det agrara tjuvasjiska samhället levde kvar tills för några decennier sedan. Framför allt efter Sovjetunionens upplösning har urbaniseringen av det tjuvasjiska samhället tagit fart. Den gamla landsbygdskulturen ersätts alltmer av en modern urban kultur. I denna situation har den tjuvasjiska kultureliten upptäckt Carl Michael Bellmans poesi och funnit likheter med vad som nu händer i Tjuvasjien. De ser tydliga paralleller med vad som hände i 1700-talets Sverige, där en lantlig befolkning kastades in i den urbana miljö som den växande storstaden Stockholm utgjorde och som så målande har beskrivits av Bellman. I hägnet av Bellman har tjuvasjiska intellektuella med disparata intressen förenats och ett Bellmansällskap har bildats. Under ledning av Ajgi har Bellmans epistlar och sånger översatts till tjuvasjiska. En CD med några av Bellmans epistlar finns utgiven på tjuvasjiska.

Den tjuvasjiska kultureliten är inte en provinsiell kulturelit, utan en modern och i västerländsk litteratur ytterst bevandrad kulturelit. Den tjuvasjiska bellmanismen är ett av uttrycken för detta.